1810 Remscheid-1853 Dusseldorf, German painter. His artistic talent was recognized in 1827, while he was at school in D?sseldorf. The same year he embarked on a course in architecture at the Akademie in D?sseldorf. In 1828 he turned to the study of history painting. After a difference of opinion over the theory of art with the Director of the Akademie, Wilhelm von Schadow, Hasenclever went home to Remscheid. There he taught himself portrait painting. An example of his work from this period is the portrait of Gertraude Scharff (1832-3; Remscheid, Dt. Werkzeugmus. & Heimatmus.). From 1832 to 1838 Hasenclever again studied at the Akademie in D?sseldorf in a painting class taught by Ferdinand Theodor Hildebrandt (1804-74). In portraits and humorous genre paintings Hasenclever found a field suited to his gifts. Pithy commentaries on the everyday life of the lower middle classes are present in all of Hasenclever's work. He was best known for subjects such as wine-tastings and cellar scenes, and he also made a series of Jobs pictures, humorous, ironic interpretations of popular life based on the poem 'Jobsiade', a grotesque and comic heroic epic written by Carl Arnold Kortum in 1784.  Related Paintings of Johann Peter Hasenclever :. | Hieronymus Jobs at His Exam | Ferdinand Freiligrath | Atelierszene | Hieronymus Jobs at His Exam | The Construction of the Tower of Babel |
Related Artists:
Isaac Ilich Levitan
Russian Painter, 1860-1900
George Arnull
British,active 1825-1838
j. h. scheffel
Wismar 1690 - Västerås 1786 J.H. Scheffel kom från en borgasläkt i Wismar, en nordtysk stad som på 1600-talets införlivats med Sverige. Om Scheffels läroår vet man ingenting utöver uppgiften i en gammal biografi att han studerade till målare i Berlin, Paris och Brabant. Scheffel dök upp i Stockholm år 1723. Uppenbarligen samarbetade han först med David von Krafft. Efter dennes död 1724 grundade Scheffel, då redan fullärd porträttör, sin egen atelj??. Ett av de första uppdragen, porträttet av borgmästare Bergstedts unga dotter, ledde till ett lyckligt och av en riklig hemgift åtföljt äktenskap med fröken Bergstedt. Scheffel samlade redan tidigt kring sig en trogen kundkrets bland adeln och det förmögna borgarskapet. Han behöll sin framgångsrika position från 1720-talet till 1760-talet. Någon ledande hovmålare eller mest gynnad societetsmålare i Stockholm var Scheffel aldrig. Hans stadiga popularitet som pålitlig och kompetent porträttmålare rubbades emellertid inte av modets växlingar, ty han hade förmågan att smidigt följa de nya strömningarna utan att pruta på sin karga och förnuftiga konstnärliga egenart. Scheffels porträtt visar sällan prov på pretentiösa barockgester eller affekterad romantisk tillgjordhet. Hans personåtergivning var utfunderad och konstaterande. I hans digra produktion ingår stela rutinarbeten, men i bästa fall är hans målningar karaktärsstudier som bygger på en stark vision. Hans målningsteknik var kompetent men anspråkslös: i helheten fäster man uppmärksamhet vid mänskobilden, inte vid utförandet. När Scheffel i 75-årsåldern som pensionerad drog sig tillbaka för att tillbringa tiden med sin familj var han en rask och förmögen gammal herre. Han uppnådde den för tiden ovanligt höga åldern av 91 år, enligt dottersonen till följd av sitt glada och jämna humör, sina ordentliga levnadsvanor och en till åldern anpassad flit och motion .